oftast är det så att man inte vet vad man har förrän man har förlorat det. men just under den tiden? hur ville man ha de då? det var ju då man var så osäker. hur vet jag vad som är rätt eller fel nu? man hinner landa, tänka efter! när det inte är fullt upp har man tid att tänka på saker som man kanske aldrig hann tänka på innan. man hinner slappna av och har mycket tid till godo. då kommer tankarna på varför? men jag är ju så hiiiiimmla känslig och det vet personer som har varit med. det är så jobbigt för att tankarna kommer upp hela tiden.  just nu är allt mitt fel för att "man" ska kunna glömma, men har det altlid varit mitt fel? tänker man efter har man varit dum, men det var ju inte på grund av mig själv att det blev såhär. För en själv tycker man ju alltid har rätt. så egentligen är det vårat.. anledningen att man ska kunna ha riktigt kul med någon person som man verkligen är stolt över! det ska alltid funka, dag som natt, ledsna som glada, borta som hemma! så riktigt så var det inte..  nu är det på riktigt, jag ska lämna det bakom mig! det är inte värd att gå omkring att grubbla på saker som man egentligen inte behöver grubbla på! när det finns ett svar så tydligt! men det är bara svårt att acceptera det svaret..  men det ska gå!

---

nu ska jag vara glad, det är fredag!! har nog aldrig längtat så mycket till fredag! match imorgon!! vi ska vinna!!!!!